29/11-2011

Vinflaskan

1. Kommentera de båda citaten nedan. På vilket sätt är de viktiga för berättelsen? Vilka tankar väcker de hos dig? Vad tycker du om de olika repliker som yttras? Förklara!

   ”Nej”, sa Maria och skakade på huvudet. ”Nej, han är inte någon doktor. Han är uppassare”

   ”Jag visste det”, sa Bruno och kände sig mycket belåten. ”Men varför ljög han för mig i så fall? Det är så konstigt.”

   ”Pavel är inte doktor längre, Bruno”, sa Maria stilla. ”Men han var doktor förut”. I ett tidigare liv. Innan han kom hit.”

(.....) ”Jag förstår inte”, sa han.

    ”Det är det många av oss som inte gör”, sa Maria.

   ”Det finns inga goda soldater”, sa Shmuel.

   ”Det är klart att det gör”, sa Bruno.

   ”Vem då?”

   ”Ja, pappa till exempel”, sa Bruno. ”Det är därför han har en så imponerande uniform, och alla kallar honom för kommendant och gör allt han säger åt dem. Furien har stora planer för honom eftersom han är en så god soldat”

Det som är så speciellt med Bruno är att han är så klok och har så mycket tankar. Han klurar ut saker som inte andra gör, men han avhålls hela tiden från sanningen vilket gör att det blir svårt för honom att förstå sammanhanget. Pavel är ett litet mysterium för Bruno som inte riktigt vet var han har honom. Dessutom talar Maria till honom på ett sätt som gör att Bruno inte förstå vad hon menar, vilket ju är hennes avsikt. Hon avslöjar en del, men på ett sätt som är svårt för Bruno att tolka. Trots det så förstår han att det är något som han inte vet. Det här stycket tycker jag har stor betydelse för Brunos tänkande kring det som händer. Framförallt Marias sista mening får Bruno att kanske mest undrar vad pappa och resten av familjen egentligen gör.

     Det andra stycket får Bruno att mest reflektera kring sin pappas roll. Han tror starkt på att pappa gör gott för landet och för människorna - vilket ju är självklart eftersom detta är vad han har fått berättat för sig. Shmuel är viktig för Bruno och ger honom en hel del tankeställare. Han får Bruno att ser saker från andra perspektiv, något som är viktigt för honom i hans jakt på sanningen. Han inser nog inte detta, men som lyssnare/läsare kan man förstå att Bruno påverkas. Trots att han står fast vid att pappa visst är en god soldat så kan han inte låta bli att känna osäkerheten krypa fram innerst inne. Är pappa verkligen en god soldat? 

2. Berätta om middagen med Löjtnant Kotler. Vad får vi veta om Kotler och hans bakgrund? Hur reagerar pappan och mamman på det? Varför tror du att Kotler behandlar Pavel så illa? Löjtnant Kotler är bjuden på middag hos familjen och stämningen är onekligen väldigt spänd. Jag hade då inte velat vara med vi den middagen. Kotler verkar vara en väldigt ynklig och rädd man inåt men uppblåst och stöddig utåt. Han berättar att han inte har haft kontakt med sin pappa sen han flyttade till Schweiz 1938, ett år innan kriget bröt ut. Man anar att detta är ett ämne han inte gärna pratar om och han försöker undvika de mest djupgående frågorna. Det känns också som att han gömmer något. Brunos mamma verkar inte tycka att situationen är särskilt konstig men är tydlig med vad hon tycker och tänker. Samtidigt har hon en viss förståelse eftersom hon kanske kan relatera till egna erfarenheter. Hon är också inblandad i kriget och är dessutom gift med en soldat så jag tänker att hon nog har fått göra ett och annat val i livet, och kan därmed känna igen sig i Kotlers situation, även om deras val inte har handlat om samma sak. Brunos pappa är däremot inte så trevlig i sitt sätt att framföra frågor och åsikter. Han skrämmer Kotler. Jag tror att han vet en del om Kotler pappa, kanske sitter han till och med i rummet. Jag får nämligen en känsla av att Pavel och Kotler hör ihop på något sätt. Det jag direkt tänker på är att Pavel faktiskt är Kotlers pappa, men jag kan själv tycka att det låter lite väl ”enkelt”. Om det nu är såhär så kan jag tänka att Kotler känner sig sviken och bortglömd. Han är arg och besviken på sin pappa och måste få ut sin frustration. Om Pavel inte är hans pappa tror jag att han på något sätt är relaterad till löjtnant Kotler. 

3. Vilka viktiga insikter får Bruno i det här kapitlet? Kommer dessa insikter att förändra honom tror du? Han blir ännu mer fundersam över vad pappa egentligen gör och förvånas över hur pappa kan behandla människor på det sättet. Han inser att pappa inte är en så god soldat, trots allt. När ingen därefter reagerar på Kotlers anfall mot Pavel blir Bruno rädd, och detta var nog egentligen inget som små barnögon skulle se. Bruno är som sagt en klok liten pojke så allt som sägs tar han till sig och tolkar på sitt sätt, vilket inte alltid blir rätt som vi har fått bevis på många gånger. Han vet inte varför Kotler behandlade Pavel som han gjorde, men från hans perspektiv ser det nog ut som om Pavel har gjort något dumt. Jag tror dock inte att dessa insikter kommer att förändra honom som person, men definitivt hans sätt att se på saker. 

4. Jämför stämningen i det här kapitlet med de tidigare. Tycker du att det är någon skillnad? Vilken i så fall? Till skillnad från andra kapitel var det här kapitlet väldigt spänt och inte alls trevligt. Stämningen var riktigt jobbig, något som jag inte har upplevt på samma sätt i andra kapitel. Som lyssnare/läsare påverkas man och kan inte riktigt slappna av. Jag levde mig in i boken såpass att det kändes som att jag var där. Jag ville bara därifrån och så tror jag att alla vid middagsbordet också kände. 

25/11-11

 Furien

1. Hur är relationerna i familjen? Jämför med egna erfarenheter. Jag tycker att det verkar som om Bruno och Gretel har en närmare relation till sin mamma än till sin pappa. Pappan kanske egentligen vill ha mer tid för sina barn men hans jobb tar upp så mycket tid. Bruno är tydlig med att han vantrivs, Gretel försöker passa in och trivas men gör egentligen inte det. Kanske är det därför hon tar ut sin frustration på Bruno, något som gör att de glider ifrån varandra allt mer. Mamman och pappan delar inte åsikt om problemet som uppstår, utan det blir en hel del diskussioner. Detta påverkar både Bruno och Gretel negativt, de får inte riktigt samma relation till sina föräldrar som hemma i Berlin. Alla verkar mer eller mindre vantrivas så familjesituationen är skärrad.
        Jag vet av egna erfarenheter att när man sätts i en situation man inte vill sitta i blir man tillbakadragen och vill inte visa sin oro för någon annan. Trots det så märker man på människor om de vantrivs och det smittar av sig. Situationen blir jobbig och man dras  ifrån varandra. 
2. Vilket intryck får du av Furien? Han verkar vara en förskräcklig människa som inte har någon som helst respekt för andra människor. En mycket egoistisk typ som är maktgalen och dominant. Detta märker man ju också på familjens reaktion. De är rädda för honom.

 Shmuel funderar ut ett svar på Brunos fråga

1. Vilka likheter finns det mellan de två pojkarna? Förutom att de är födda samma år och samma dag så verkar det som om de ser på saken ganska lika. Båda uppmärksammar att något händer och kan förstå att det är fel, trots att de inte vet vad. De ser lika ut utseendemässigt på den bild jag målar upp i huvudet, och de verkar även ha lika personligheter. Bruno är kreativ och det tror jag att Shmuel också är, om han har möjlighet. Shmuel visar att han vantrivs liksom Bruno. 
2. Bruno förundras över orättvisorna. Vad tycker han är orättvist? Att han inte får vara med och leka med alla barn på andra sidan stängslet.
3. Hur tror du Shmuel ser på orättvisorna? Han förstår att Bruno får mat och tycker att det är orättvist att han inte får det. Han tycker även att det är orättvist att han ska tvingas bo i en barack och skiljas från sin familj. Han är frustrerad men vet inte vad han ska göra åt det. 

Tisdag 22 november

Bruno minns sitt intresse för upptäcktsfärder 

1. Vad är det viktigaste som händer i kapitlet? Bruno får en lärare som ska lära honom geografi och historia.
2. Beskriv herr Liszt. Herr Liszt är en man som verkligen intresserar sig för sitt ämne. Han tycker om att lära ut och är väldigt bestämd i sin undervisning. Han vet vad han tycker och är inte rädd för att framföra sina åsikter.

Pricken som blev en fläck som blev en krumelur som blev en figur som blev en pojke

1. Beskriv mötet mellan Bruno och Shmuel. Bruno är ute på upptäcktsfärd när han får syn på en liten pojke. Han bestämmer sig för att försiktigt börja prata med pojken och inser snart att de har en hel del gemensamt. Båda blir förtjusta i varandra och man märker att de på sätt och vis är ganska lika. 
2. Hur närmar de sig varandra? Bruno börjar ta kontakt och väljer att börja med att berätta lite om sig själv och vad han vill bli. Sedan hänger Shmuel på och de inleder en intressant konversation. Båda två känner att de inte vill vara framfusiga, utan börjar konversationen lugnt och lär känna varandra i lugn takt.
3. Hur uppfattar Bruno Shmuel? Bruno tycker om Shmuel och tycker att han verkar vara en rolig kompis. Han kan kanske också se lite av sig själv i Shmuel vilket gör att han trivs i hans sällskap. 
4. Vad gör de för häpnadsväckande upptäckt? De är födda på samma dag, samma år! 15 april 1934.
5. Vad pratar de om? Om Brunos dröm om att bli upptäcktsresande, om när de är födda och om sina respektive länder.
6. Hur beskriver de sina respektive länder? Bruno tycker att Tyskland är bäst, och är ganska tydlig med detta. Han har egentligen ingen bra förklaring till varför Tyskland är bäst. Shmuel är lite mer ”ödmjuk” och framför bra anledningar till varför Polen är bra. Han säger att människorna är trevliga mot varandra, och det är aldrig bråk.
7. Vad tror du att Schmuel kommer svara på Brunos sista fråga? Att de är fångar och måste jobba åt Hitler. Jag tror inte att han vet så mycket mer.

Pojken i randig pyjamas

Pojken i randig pyjamas

Jag älskar boken, verkligen älskar den. Oftast brukar man behöva läsa en bit av boken för att komma in i den riktigt och verkligen känna att den är bra, men med den här boken är det kärlek vid första ögonkastet. Den är så fin och så välskriven, men samtidigt lite humoristisk och skämtsam. Det gör mig ledsen att tänka på vad som antagligen kommer hända och i och med att boken känns så verklig så tror jag att jag kommer fälla en och annan tår. Jag känner mig nära karaktärerna, de beskrivs väldigt bra. Jag kan direkt säga att jag kommer älska den här boken. 

     Jag tror att han ser att han koncentrationslägret utanför och hur människor behandlas illa.

10/11-2011 - Hur mamma tog åt sig äran för något hon inte hade gjort

1) Förklara orden i fetstil och skriv ner så många synonymer som möjligt.

1. Insisterade - påpekade, hävdade, envisade

2. Elegant - fin, tjusig, snofsig, stilig, stilfull, snygg

3. Hätskt - hatfyllt, elakt, hämndlystet, ilsket

4. Ymnigt - rikligt, överflödigt, fylligt, kopiöst, väldigt

2) Sammanfatta med fem meningar vad kapitlet handlar om.

Bruno bestämmer sig för att bygga en gunga i trädgården. 

Han använder sig av ett bildäck och ett rep

Han ramlar av gungan och slår sig ganska illa och börjar blöda på knät

Pavel, som egentligen är läkare, hjälper honom med såret på knät

Mamma får reda på detta och bestämmer sig för att skydda Pavel genom att säga att det var hon som hjälpte Bruno med såret.

3) Beskriv Löjtnant Kotler.

Löjtnant Kotler verkar vara en översittare. Det verkar som om han tycker att Bruno är löjlig, någon man inte behöver lyssna på. Jag fick inte en så klar bild av honom, han verkade väldigt stängd och isolerad. 

4) Beskriv Pavel.

Pavel är familjens ”uppassare”. Han verkar vara en mycket god man som är omtyckt av familjen. Han har lätt att anpassa sig och finns till hjälp när det behövs. Han drömmer om att arbeta som läkare, men har inte möjlighet till detta och det verkar som om det kväver honom en aning. Han känns som en person som man kan vända sig till om det skulle vara något, och han skulle hålla tyst om det.

5) Förklara titeln på kapitlet.

Titeln ”Hur mamma tog åt sig äran för något som hon inte hade gjort” bygger på hur Bruno ser det. Han tror att mamma vill få beröm för att ha tvättat såret, och anser detta som egoistiskt. När man är så liten som Bruno är kan det vara svårt att skilja på vad som är rätt och fel i olika situationer, åtminstone om det inte är självklart. Han tolkar då situationen precis som den är, men förstår inte att mamma faktiskt räddar Pavel från att hamna i knipa.

11/11-2011 - Varför farmor rusade därifrån

Berlin,  20 oktober 1942

Käre Bruno,

Tack för ditt brev, det gläder mig att höra ifrån dig då det var så längesedan jag fick prata med dig ordentligt. Här i Berlin är inget som det brukar, dels för att du och din familj inte längre finns nära, dels för att landet är i obalans. Varje dag är en plåga och jag önskar inget annat än att allt ska återgå till sin ordning igen.

     Det som hände på julafton har inget att göra med dig, käre Bruno. Jag är oerhört besviken på din far vilket förklarar min reaktion. Jag vill inte klandra honom, mest klandrar jag mig själv för att jag har uppfostrat honom på detta sätt. Det som redan är gjort kan aldrig bli ogjort men jag hoppades att han skulle förstå vad han orsakar för problem, inte minst för familjen. Det gör mig så ledsen att du vantrivs samtidigt som jag inte kan tänka mig något annat. Vi lever i en obalanserad och grym värld, Bruno, där människor far illa och behandlas orättvist hela tiden. Det går inte att undvika. Det finns saker som du ännu är för ung för att förstå. 

     Även om jag så innerligt hoppas att ni snart flyttar tillbaka hit, så kan jag inte undgå att tänka på det värsta. Jag vet att du också hoppas, men jag tror tyvärr att inget kommer bli bättre inom den snaraste framtid. Varje dag tänker jag på dig, er alla, och det gör mig så ont att se hur ni påverkas av det här. Det jag kommer skriva nu vill jag att du läser ordentligt. 

     I världen finns det människor av alla olika slag. Världen har bestämt sig för att ranka dessa efter varje individs värde. Detta är fel, Bruno. Alla är vi lika mycket värda, ingen är viktigare än någon annan. Lova mig att alltid ha detta i åtanke genom livet. Behandla människor med respekt och kom ihåg att främlingar är vänner du inte lärt känna ännu. 

     Jag hoppas att vi ses snart. Jag saknar dig så att det gör ont, och det vet jag att farfar också gör. Hälsa Gretel så gott och ta hand om dig. 

De vänligaste hälsningar 

Farmor