tisdag 6 december 2011

6/12-2011

Mamma får som hon vill
I det här kapitlet får Bruno reda på att han, Gretel och mamma ska åka hem till Berlin igen. Pappa kan inte följa med på grund av sitt arbete, och Bruno tycker förstås att detta är tråkigt. Han vill att alla ska följa med så att de kan vara tillsammans. 
     Pappa tar in både Bruno och Gretel på sitt arbetsrum för att ta reda på hur dem upplever situationen när Bruno, utan att tänka, avslöjar att det finns flera hundra barn på andra sidan stängslet. Pappa blir mycket misstänksam och frågar Bruno hur han vet det. Bruno lyckas som vanligt rädda situationen och säger sanningen, dock inte hela. 
     I det här kapitlet blir det extra tydligt att Shmuel betyder väldigt mycket för Bruno. Ända sedan dem kom till Allt Svisch har Brunos enda önskan varit att få komma hem till Berlin igen. Nu är han tveksam. Han har äntligen funnit en anledning att stanna. Han har fått en kompis som betyder mer för honom än vad Karl, Daniel och Martin någonsin har gjort. Han blir med ens väldigt osäker. Vill han verkligen åka hem? 
Jag tror att han har blandade känslor kring det som har beslutats. Han vill åka hem till Berlin där han trivs, men Shmuel finns inte där. Han kan inte påverka beslutet och det gör situationen ännu mer olidlig. Den där osäkerheten smittar lite av sig, jag får själv beslutsångest. Känslan av att veta att om man väljer det ena så får man inte det andra är jobbig. Vad väljer man? Jag förstår precis hur Bruno känner. Sådana här situationer kan man råka ut för dagligen, fast då i lättare form. Det kan handla om att välja mellan godis och kakor... man får bara välja en men vill ha båda. Oavsett vad Bruno väljer som kommer han att sakna något. 
Nästa kapitel, ”Planering för det sista äventyret”, tror jag handlar om att Bruno kommer göra något dumt. Jag vet vad som kommer hända eftersom jag råkade läsa detta i en recension, men jag är inte säker på om det inträffar i nästa kapitel. Om det gör det är det fruktansvärt hemskt, men samtidigt så självklart. Det blir ett hemskt men ”bra” slut på boken. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar