lördag 10 december 2011

9/12-2011

Planering till det sista äventyret
Vad handlar han kapitlet om? Kapitlet handlar om att Bruno ska berätta för Shmuel att han ska åka hem till Berlin igen. De bestämmer sig för att leka en sista gång och planerar ett mycket farligt äventyr. Bruno ska ta på sig en randig pyjamas och krypa under stängslet för att leka med Shmuel. 
Resonera kring Brunos naivitet - varför förstår han inget? Bruno är inte gammal. Han målar upp en egen bild av verkligheten, en bild som inte ens är i närheten av sanningen. Ingen talar heller om för honom vad som pågår, åtminstone inte på ett sådant sätt så att Bruno kan förstå. Folk omkring honom ger ganska abstrakta beskrivningar. Bruno kan inte vända sig till Shmuel för han vet inte heller sanningen. I början tänkte jag att det var bra att de inte fick veta, detta hade bara gjort dem oroliga och rädda. Men nu när man vet vad som hände på grund av deras brist på kunskap om verkligheten, blir jag så frustrerad och arg på alla inblandade. Kunde de inte bara ha berättat?!
Slutet
Vad hände? Bruno tog på sig pyjamasen och kröp in till Shmuel på andra sidan stängslet. Inget var som han trodde, och stället var mycket otrevligt. Han fördes, tillsammans med de andra människorna i randiga pyjamasar in i ett rum och där de gasades ihjäl. Hela familjen letade efter honom förgäves och hoppades att han skulle komma tillbaka. Tillslut hittar de Brunos gamla kläder i en hög utanför stängslet och alla pusselbitar faller på plats. Den sorg som faller över familjen är obeskrivlig. 
Var det ett bra slut? Jag tycker att det var ett bra slut, även om det inte slutade lyckligt. Slutet är väldigt viktigt för boken och det är det som gör den så läsvärd och så otroligt viktig. Det är precis såhär jag vill att boken ska sluta, samtidigt som jag naturligtvis inte ville att det skulle sluta så tragiskt för Bruno.
     De sista raderna tycker jag däremot inte om. Det känns som att det inte följer den röda tråd som tidigare följt med genom hela boken. Jag hade hellre hört den sista meningen från pappans perspektiv, eller från mammans eller Gretels. Slutet saknar djup och känsla, något som jag tycker utmärker boken, och det är synd att inte fortsätta på det spåret. 
Hur reagerade pappa? Pappa blev helt förkrossad. Han betedde sig illa mot soldaterna vilket inte gjorde honom populär. Det är självklart väldigt svårt att sätta sig in i en sådan situation om man inte har upplevt den. Tankar och känslor som uppstår i dessa lägen är svårt för omvärlden att förstå.  
Är pappa en ond eller god människa? Förklara! Han är både och skulle jag vilja säga! Han vill gott egentligen, men hans handlingar är inte alltid goda. Mot familjen är han god - han tänker inte bara på sig själv utan försöker också se saker från Brunos, Gretels och mammas perspektiv för att sedan kunna fatta ett bra beslut. Han bryr sig om sina barn även om han nästan inte har någon tid alls för dem. Jag tror att han vill vara den goda människan som är omtyckt av alla, men till vilket pris? Kanske att han ändå någonstans inser att alla inte kommer tycka om honom, hur han än gör. 
     Han arbetar ju för Hitler vilket är en mycket ond gärning. Han är kommendant och styr över soldaterna, vilka han inte alltid behandlar bra. Han tycker att judar inte är något värda och låter dem dö. 
Hur kan sådana här saker hända tror du? Först och främst behövs det en mycket maktgalen person med som är så självupptagen att han gör allt för att hamna högst upp. Jag tror att det måste vara en man, eftersom de i rollen som ledare oftast är mycket mer skrämmande än vad kvinnor är. Det måste också vara en person som har mycket makt och starkt inflytande på människor, samt en person som låter övertygande i sina åsikter. Personen ska kunna få med ett helt folk, och då krävs det att man får full respekt från människorna. Personen måste ha tydliga rasåtskillnader och racistiska åsikter för att både skapa hat och beundran bland människorna. På så sätt blir det demonstrationer och uppståndelse som i sin tur kan leda till krig.
     Det behövs också ett land i obalans, ett land som inte har bra ekonomi eller välfärd. Landet ska vara i desperat behov av en ledare som kan föra landet vidare i utvecklingen. Det ska finnas olika sorters människor i landet - olika raser, fattiga, rika, handikappade och så vidare. Därefter ska människor rankas och värdesättas. 
     Och på allt detta behövs det också avundsjuka och fanatism. 
Andra tankar? Boken får 8 poäng av 10 möjliga!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar